Min lilla apa av Ulf Nilsson & Kristina Digman

Helt underbar, känslofylld historia om en sydafrikansk pojke som gärna vill bli vän med en liten babianunge. Stämningen är varm och mysig men det blir också rätt så spännande och lite farligt i mötet mellan babian och människa. Ord och uttryck på både engelska och afrikaans förekommer i texten.

Djurljudböcker

Danielsson, "Våra husdjur"

Gutman, "Muu"

Bruna, "Muuu säger kon"
Hindley, "Vem säger bu?"

Lindenbaum, "Säjer hunden?"

Böcker om hur djuren låter finns i alla möjliga varianter. Djuren är fotograferade, stiliserade, verklighetstrogna eller karikerade. Alla har sina poänger. T o m Dick Brunas i mitt tycke ganska fula stereotypa djur som nästan är någon form av piktogram har sitt berättigande. "Muu säger kon" är den absoluta favoriten när jag har bäbisbokprat med O-åringarna. Gutmans vackra målade djur är inte alls lika intressanta för dem. De djuren är mycket svårare att urskilja för barnen.

En rolig variant på temat är Lindenbaums "Säjer hunden?" där man får testa att härma både det vuxna djuret och den lilla ungen.

Låna Säjer hunden? på biblioteket?
Vem säger bu?
Muu (Gutman)
Muuu säger kon (Bruna)
Våra husdjur

Knacka på av Anna-Clara Tidholm

Knacka på har blivit en modern klassiker bland småbarnsböckerna och det är en av mina absoluta favoriter. Den är användbar så länge. I bäbisgruppen brukar jag sjunga den och låta föräldrarna knacka på dörrarna. Barnen tittar fascinerat på de färgstarka kontrastrika bilderna och är spända på vad som ska dyka upp när man "öppnar dörren", dvs när man vänder blad. Ettåringen kan själv knacka och vända blad. Det finns så mycket att upptäcka bakom varje dörr. Senare lär de sig den poetiska rytmiska texten och kan tittläsa själva eller ramsa tillsammans i en grupp.

Låna Knacka på på biblioteket?

Bäbisböckerna av Ann Forslind

Små vardagssituationer med en helt bedårande bäbis som prövar sig fram i sin värld. Känslorna stormar en stund men lugnar sig igen i pappas famn eller med en näve plåster. Bilderna är kontrastrika och uttrycksfulla i all sin enkelhet.

Låna Bäbis-böckerna på biblioteket?

Jag vill ha en fladderpadda av Maria Herngren

Alla har husdjur utom Belsam. Hon vill också ha ett men det går inte. Både Belsam och mamma är allergisk och pappa är helt anti. Vandrande pinnar eller fiskar är vad han kan gå med på men det vill Belsam inte ha. Hon ger sig ut på fladderpaddsjakt i den förbjudna trädgård. Där finner hon en ny vän och.. ja nåt med fladder är det allt.

En rolig och allvarlig berättelse om en viljestark flicka som ser till att skaffa sig det hon behöver. Författarens barnperspektiv är tydligt och jag gillar särskilt beskrivningen av Belsams upplevelse när hon kommer hem efter sin lyckosamma fladderjakt och blir utskälld för att hon varit borta i flera timmar utan lov:

De kommer emot henne med arga röster och arga kroppar. Det känns som om Belsam krymper...
"Det finns faktiskt en massa farligheter ute" säger pappa vresigt.
Ute? tänker Belsam. Det är ju härinne som det farliga finns.
"Du kunde ju ha blivit påkörd eller drunknat", säger pappa och tar tag i Belsams axlar.
"Nej, men överfallen av livsfarliga föräldrar!", skriker Belsam och rycker sig loss...(s 76)

Låna Jag vill ha en fladderpadda på biblioteket?

Ulf Starks samlade sagor ur Bland tomtar och troll

Humoristiska berättelser med folksagekänsla om prinsessor och troll och modiga, kloka barn.

Låna Ulf Starks samlade sagor... på biblioteket?

Snorre Säl av Frithjof Saelen

"Du ska akta dig, Snorre, för isbjörnen Brummelabb och späckhuggaren Glufs, säger mamma Säl. "De vill bara äta upp dig, vad de än säger". Men Snorre glömmer så lätt och så blir han lurad och jagad av både Brummelabb och Glufs.

Spännande klassiker som egentligen handlar om norska motståndsrörelsen under andra världskriget. Språket är lite gammaldags men läser man högt kan man komma förbi det genom att förklara främmande ord och uttryck eller helt enkelt byta ut dem mot andra.

Låna Snorre Säl på biblioteket?

Daniel Doppsko av Lennart Hellsing

Daniel Doppsko råkar trilla i sjön tillsammans med sin stora byrå under vårstädningen. Han lyckas ta sig upp i byrån och så börjar en märkvärdig resa. Han möter farbröder, torsdagsdjuret och korsordsdjuret. Han får brev, stiger i land på Påskön och på en konstig ö med tjockt brunt gräs. Då och då får han besök av den lilla sjöjungfrun med sin nya gula vårbadmössa. Hon sjunger visor och Daniel spelar på sin flöjt.

Sagan har några år på nacken men vad gör det? Språket är sådant att man får många chanser att förstå vad det handlar om och vad orden betyder. Så här börjar det:

"Jag ska berätta för er om Sålunda. Så heter stan där jag bor. Där är jag hemma, när jag inte är ute och reser. Själv heter jag Daniel Doppsko och jag bor som sagt i Sålunda...

...När jag sitter på balkongen, och det gör jag ofta, så hänger benen ned mot vattnet och då doppar jag skorna i vattnet. Det var därför som folk började kalla mig för Daniel Doppsko. För att jag doppade skorna i vattnet. Daniel heter jag alltså från början och Doppsko är ett slags efternamn som jag fick, som jag bara kallas alltså."

Låna Daniel Doppsko på biblioteket?

Välkommen till tippen av Anneli Jordahl

Vi gör ett besök hos Freddie Frisk och Stefan Mört på återvinningscentralen - den moderna soptippen. "Vi ser till att allt som människor slänger tas om hand och blir något bra, säger Freddie och Mörten om någon frågar vad de arbetar med. Det är snällt mot luften, havet och alla djur." Alla i stan lämnar ifrån sig 1 kg skräp varje dag men allt kan användas igen. Här får vi veta hur. Alla sopor sorteras noga i olika containrar. En del skräp ska brännas. etall och glas ska återvinnas och bli nya flaskor eller metallprylar. Gummidäck kan man klippa i småbitar och använda till tystgående vägar. Ibland är det svårt att veta i vilken container man ska lägga sitt skräp. Då hjälper Freddie och Mörten till. Ibland blir det dramatiskt. Som när en man hetsigt lastar ur ett itusågat piano. "Jag orkar inte se det längre, min dotter har flyttat utomlands" säger han och kör gråtande därifrån. Bilderna är myllriga och spännande och kan locka till samtal och funderingar.

Låna Välkommen till soptippen

Det mångkulturella Sverige

"Tutu och tant Kotla" och "Syrma och Tocke Broms" av Gunna Grähs skildrar det mångkulturella förortssverige utan åthävor. Vi ser på bilderna att Syrma i tobaksaffären, Tutu som delar ut tidningar och tant Kotla kommer från olika delar av världen men deras ursprung nämns inte med ord. Här fokuseras inte ursprunget/olikheten, utan mötet mellan människor.

Låna Tutu och tant Kotla, Syrma och Tocke Broms

Barn i världen

En serie fotoböcker från LL-förlaget som handlar om barn från olika delar av världen. Fina bilder att bläddra i, titta på och fundera över. De illustrerar barnens olika levnadsförhållanden. Texten är lättläst och kortfattad. Mycket ter sig säkert främmande och exotiskt för svenska förskolebarn men det finns ofta möjlighet till identifikation. Överallt i världen finns det barn som leker kull, älskar djur, drömmer om att bli fotbollsproffs eller lokförare...

Låna böckerna om barn i världen

Experiment med Pelle Eckerman

Pelle Eckerman har gjort två nya böcker med enkla experiment om vatten och apelsiner. De är utformade som sagor som man dels kan läsa med barnen dels använda som en enkel handledning till en egen experimentshow på förskolan. I Eckermansk anda får alla vara med och alla får applåder.

I den lite äldre boken "Solkatt, vindstrut och vattenhjul" kan man experimentera utifrån temat jordens naturkrafter - sol, vind och vatten. Här kan man bl a bygga vattenkvarnar och vindkraftverk. Experiment och fakta blandas och idén är att "först pröva, sen lära, för att få en chans att förstå"

Låna Pelles experiment med apelsiner, Pelles experiment med vatten, Solkatt vindstrut och vattenhjul.

Syster och bror, liten och stor

En samling gamla och nya sagor om att få syskon. Det nyare materialet domineras av Carin Wirsén och hennes rimmade dikter och berättelser.

Låna Syster och bror, liten och stor.

Lille storebror av Christina Cronsioe

Att bli storebror när man faktiskt fortfarande är jätteliten är inte alltid så lätt. "Lille storebror" bjuder på igenkänning både i text och bild. Jag läste den många många gånger för min väninnas tvååring Matilda som just fått en lillebror. Hon förstod precis hur ont i öronen man får av allt skrik och hur förkrossande ensamt det känns när någon annan sitter och tar upp all plats i mammas varma famn. Men också hur fin en liten baby kan vara - åtminstone när den är pigg och mätt.

Låna Lille storebror

Konstapel katt kräver kakor, Carl Johan De Geer

Här möter vi en lite annorlunda mammakaraktär. Lisas mamma är nämligen deprimerad och orkar inte sköta om vare sig hem eller dotter Lisa. Detta är verkligen en motsats till alla bullbakande mammor som ofta förekommit i barnböcker.

Bu och Bä, Olof och Lena Landström

I böckerna om Bu och Bä möter vi två sällsynt jämlika får. De ror båten tillsammans, ja de gör faktiskt allting tillsammans. Till utseendet är de tvärtom väldigt könsstereotypa. Bu har pojkblå kläder och Bä har röd flickrosett. Den tydliga genusmarkeringen kan här tjäna till att förstärka det faktum att de två fåren i sitt handlande faktiskt är jämlika.

Prinsussan Klura och draken, Tormod Haugen

Kapitelbok som handlar om prinsessor som slåss mot drakar och räddar prinsar, som de sedan inte vill gifta sig med.

Kritprinsessan, Brigitte Minne

Precis som många små flickor drömmer Emma om att vara prinsessa. En dag ritar hon sin drömprinsessa med krona och fina klänningar och slott och... Plötsligt blir kritprinsessan levande och talar om hur tråkigt hon har på slottet och hur svåra prinsessklänningarna är att cykla i. Hon vill mycket hellre leka på stranden, cykla och ha kort hår som Emma.

En fågeldag, Eva Lindström

I den här boken om en fågelfamilj lagar kvinnan mat och efter att mannen klagat på det får han själv laga middag. Här finns tydliga ansatser till diskussion om vilka roller som egentligen är självklara i vårt samhälle.

Snurranböckerna, Eva Bergström

I en studie fick en grupp förskolebarn gissa om katten Snurran är en flickkatt eller en pojkkatt. Före läsningen av boken var alla säkra på att Snurran är en flickkatt, men efter läsningen hade de ändrat sig till att gissa att hon är en pojkkatt. Så hårt sitter föreställningarna. En flickkatt som högljutt och ilsket vägrar finna sig i sakernas tillstånd, ja, hon måste nog vara pojke.