Förutom Läsa bok (se inlägg om småbarnsböcker om böcker) ingår flera böcker i serien. Lilla grodan är min absoluta favorit. Den har allt: det lilla lilla och nära, till den stora vida världen. Lilla grodan, stora paddan, lilla sparven, stora ankan osv. Det syns i bilderna också, de stora sakerna får nästan inte plats på uppslagen. Man riktigt känner det hisnande mellan de olika perspektiven.
I Apan fin gör apan mycket på sin dag: är glad, blir fin, går ut, möter en dum hund och blir rädd, klättrar upp i ett träd men hoppar ner när hunden lommar bort, råkar hamna mitt i en vattenpöl och blir blöt, kommer hem och får torra kläder och varm mjölk och somnar sedan sött.
Hela natten är magisk - för vad händer på natten? Solen lyser röd när den går ner, sedan blir det mörkt fast månen lyser och stjärnorna blinkar. Plötsligt vaknar ugglan. Så är det nog på natten. Sen vaknar räven. Och kaninen. Och ormen, musen och pingvinen! Har vi då kommit in i en dröm? För sen blir det ju dag igen.
Anna-Clara Tidholm kan detta som ingen annan: visa ett händelseförlopp som är obeskrivbart egentligen, bara låta det hända, och det på barnets egen nivå.
Lite sjuk har man väl varit. Snuvig som pojken kanske? Eller ramlat som flickan och det gjorde ont? Pappa måste blåsa och man behöver plåster. Prickar, ont i halsen, doktorn, medicin, ligga i soffan och läsa bok. Plötsligt är ju allt bra igen!
Mera mat är genialisk i sitt bildspråk. Här ska flickan äta mat, med allt vad det innebär för ett barn: hakklapp, spilla, tack för maten och sedan pottan. Kanske upplever barnet det så här? Flickan är liten på bilderna, medan tallriken med mos, paj eller ärtor är stor. Jordgubbssyltsburken är enorm. Tårtan med två ljus likaså - det måste vara underbart att fylla två år, aldrig har man väl sett en större tårta! Och efter bajs på pottan är man redo för mera mat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar