fredag 26 oktober 2007

Tips om OLIKA förlag




Apropå vår träff igår vill jag här tipsa om ett förlags utgivning, jag glömde helt av det när vi sågs. Det är OLIKA förlag, som har som affärsidé bland annat att läsa manus utifrån ett genusperspektiv och endast ge ut dem som i bild och text uppvisar ett positivt genusmönster. OLIKA vill spegla samtiden och visa på mångfald, därför finns barn med olika hudfärger och andra olikheter representerade. Jag tycker att det är värt att uppmärksamma.
Se deras hemsida för mer info och utgivning: http://www.olika.nu/

De böcker som är utgivna hitintills är (på bild ovan): AnnChristine Magnussons Här kommer UppfinnarJohanna! och Åsa Karsins Värsta prutten, Lolly!

Låna Här kommer UppfinnarJohanna! på bibliotek?
Låna Värsta prutten, Lolly! på bibliotek?

Hälsningar Marie

torsdag 25 oktober 2007

Grupp två diskussion bilderboksmötet 25 okt

Vi bibliotekarier från Skarpnäcksenheten fick ett stort tack för arrangemanget. Det är svårt för förskolelärarna att hinna läsa recensioner och hänga med i barnboksutgivning. Att kunna låna böckerna direkt sparar också mycket tid.

På flera förskolor bl a i Bagarmossen och Enskede arbetar man sedan en tid tillbaka aktivt med genuspedagogiken och vidareutbildar sig inom detta. I Enskede finns två särskilda genuspedagoger. Diskussionen kom att handla allmänt om detta. Att flytta byggrejerna till köksvrån och att sätta dockhus och tågrälsen på samma ställe. På många ställen har kuddrummet försvunnit och istället ersatts av t ex ett rollspels/utklädningsrum där alla känner att de kan vara.

Vi pratade yoga och vadmassage för barn som genusöverskridande aktiviteter.

Litteraturen kom lite i skymundan men några exempel togs som Sagan om det röda äpplet där det i princip inte förekommer en enda kvinna och andra liknande klassiker som man kan titta på med andra ögon. Ofta tänker vi inte på hur det ser ut innan vi sätter på oss de så kallade genusglasögonen.

Det var en väldigt rolig och givande diskussion som säkert hade kunnat fortsatt länge om vi hade haft tid men det går ju att fortsätta den här på bloggen. Så ni som var med i grupp 2 - skriv in om det var något i vår diskussion som ni vill tillägga. Eller alla - om ni har kommentarer och funderingar.

Modig och stark- eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola av Lena Kåreland (red).


Boken är utgiven som skrift av Svenska barnboksinstitutet, SBI. Till grund ligger en avhandling skriven av Lena Kåreland, professor i svenska på Uppsala universitet. Det är således en teoretisk, akademisk skrift med det upplägget som följer. Den är dock inte svårtillgänglig.
Boken är indelad i tre huvuddelar. Förskola, årskurs 1-6 samt en analys av två ungdomsböcker. Förskoledelen som jag tittat närmare på återfinns på de 120 första sidorna efter inledningen. Vi får en genomgång av förskolan som litterär miljö. Hur och vad läser man? Vad säger förskolans läroplan om jämställdhet och genus? Hur kan detta kopplas till litteraturen? Lena Kåreland gör även en historik över svensk barnboksutgivning i ett genusperspektiv med olika nerdykningar. Ett kapitel ägnas särskilt åt böckerna Jamen Benny och Nämen Benny samt Malla handlar och Malla cyklar. Lena Kåreland gör en jämförelse mellan vilken handlingsfrihet de två olika huvudpersonerna ges och i vilken omfattning och på vilket sätt som de vuxna talar till dessa bl a.
Till grund för avhandlingen ligger även en undersökning som gjorts på förskolor där dessa fått göra boklistor, en uppskattning av vilka böcker de har och vilka som lånas från biblioteket, vilka som är populära samt föra litteraturdagböcker. I det avslutande kapitlet diskuterar Lena Kåreland utifrån de 50 vanligaste böckerna och tittar på antal huvudpersoner med kvinnligt respektive manligt kön samt vilka egenskaper som knyts till dessa, sysslor och annat.
Böcker om litteratur för förskola ur ett genusperspektiv växer inte på träd och även om boken som sagt har ett teoretiskt upplägg med en del allmängods så är den intressant.
låna boken på biblioteket!


Gruppdiskussion, grupp 1, 25 oktober

Tack för en givande gruppdiskussion i grupp 1 på dagens förskoleträff med tema genus i barnens böcker. Vi var i gruppen representanter från Kärrtorp, Bagarmossen, Hammarbyhöjden, Björkhagen och Enskede.

Vi vred och vände på arbetet med genus, som försiggår på några förskolor mer strukturerat. Man vittnade om att det är ganska svårt att få gehör från föräldrar i det här arbetet, man ser framför allt pappor som opponerar sig. Av rädsla för att man på förskolan skall göra flickor av pojkarna? Samtidigt lyftes just vikten av att arbeta parallellt med föräldrarna fram.

Angående böcker, särskilda böcker med genusperspektiv och om att läsa alla tänkbara böcker "med de här glasögonen" sades att det är viktigt med sådana här möten, man behöver öppna ögonen igen och igen - det är så lätt att läsa böcker och gilla böcker och inte alls tänka på att de kanske är könsrollsbevarnade eller dylikt. Vi behöver försöka ha det med oss hela tiden!

Vi pratade kanske allra mest om att det är så många färre böcker som lyfter fram pojkar som har traditionella tjejegenskaper, tjejintressen osv, medan många böcker uppmuntrar flickor till att vara starka och ta för sig.

Utgivningen ser ut som så att det är många fler pojkar som är huvudpersoner i böckerna. Något som också ligger i förlagens intresse, då en bok som handlar om en pojke säljer bättre. En sådan bok kan både pojkföräldrar och flickföräldrar tänka sig att köpa, medan en bok som handlar om en flicka inte går hem i lika stor utsträckning. (Det här fortsätter i vuxen ålder: vuxna män läser kvinnliga författare i mycket mindre utsträckning än kvinnor läser manliga författares verk!)

På så sätt fungerar barnboksutgivningen könsrollscementerande särskilt för pojkar - så länge böckerna inte handlar om pojkar med annorlunda framtoning.

Vi pratade också om lärarutbildningen idag, undrade hur det ser ut inom densamma, och då visade det sig att vi hade en i vår grupp som just nu går utbildningen. Hon menade att det ser olika ut: i vissa block har man ett tydligt genusmedvetet perspektiv, medan det inom andra block inte alls tas upp. Vi ser fram emot att det blir något som blir helt naturligt i alla ämnen, det skall helst inte behöva lyftas fram som en särskild genusfråga "bara".

Vi pratade också om Vilda bebin kontra Alfons Åberg. Alfons pappa är en cool och trygg pappa som ger sin son mycket handlinsgutrymme, medan Vilda bebins mamma är totalt absorberad av sin son. Han suger all must ur henne, hon hinner inte någonting annat än att försöka rädda hans liv! Finns det böcker där vi ser mammor som visar sig som kvinnor, som sig själva, inte bara som omhändertagande, på gränsen till självutplånade mammor? Finns det böcker med mer omhändertagande pappor som lider av Vilda bebins mammas problem? Det är något vi kan hålla utkik efter!

Tack för en spännande och trevlig diskussion! Återkoppla gärna, både ni som var med i den här gruppen och ni andra. Har vi tyckt nåt konstigt? Håller ni med? Tyck gärna till!

Hälsar Marie, barn- och ungdomsbibliotekarie på Skarpnäcks bibliotek

onsdag 24 oktober 2007

Genus i bilderboken - en handledning för förskolan

En del av projektet Gränslöst genus inom Helsingborgs kommun våren 2007. Boken är praktiskt inriktad och ger exempel på hur man utifrån bilderböcker kan diskutera kring genusrelaterade frågor med barnen. Nio olika bilderböcker är utgångspunkten men författarna menar att det inte är böckerna i sig utan genusglasögonen som är grejen. Det kan handla om ord och språk. Vad händer om man byter ut ett han mot ett hon eller tvärtom. Vem gör vad? Hur kan man se på ett rum om det är en tjej eller kille som bor där? Vad innebär det att vara arg eller ledsen? Vilka känslor finns och är det någon skillnad för pojkar och flickor. Litteratur är en utmärkt utgångspunkt för att ha diskussioner kring identitet och värderingar menar projektledare Elenor Pavlov. Syftet med genusarbetet ska vara att stärka barnens självkänsla och ge de utökad möjligheter i vad de kan tänka, göra och känna som individer, menar författaren.
Boken beställs genom att kontakta Helsingborgs bibliotek genom hemsidan www.helsingborg.se/bibliotek eller på telefonnummer 042-10 69 00.
Den kostar 100 kr att köpa och rekomenderas varmt.

tisdag 23 oktober 2007

Mitt liv!



Mitt rosa liv - Amanda Eriksson
En supersnygg rosa bil kan vara vad som får en att förstå vad det är som fattas i ens liv! Plötsligt är hela huvudet fullt av rosa! Och lite märkligt är det allt: hur man kan ha så mycket kläder och inget som är rosa, hur man kan ha ett eget rum utan en enda rosa grej! "- Mamma, varför har jag INGET rosa? - Det är nog för att jag inte gillar det, sa mamma." Då kan det vara bra att ha en morfar (Världens bästa!) som kan hjälpa till. Morfar har med sig symaskin, måttband, sax, sytråd, rosa textilfärg, ja det mesta som behövs i Projekt Rosa. Morfar undrar varför rosa kläder och rosa bilar är så spännande, och ja, nog har det att göra med att den som har rosa bil nog allt måste se ut som en prinsessa... "Vad GÖR prinsessor då?, undrade morfar. - Dom bestämmer allt själva, sa jag. - Hur ÄR dom då? - Dom är ganska själviska. Och glada. Ibland gråter dom, om dom trillar. En del är stressade, springer omkring. Andra är lugna och drömmer mycket. Vissa kör bilen för fort och glömmer att stanna vid rödljusen. Dom är lite farliga." Fast rosa kanske inte alltid är det bästa? När man är prinsessa och springer runt i parken hela dagen och blir smutsig kanske man egentligen borde ha svarta kläder på sig? "- Som piraterna, sa morfar. -Exakt, sa jag - Det fixar vi en annan gång, sa morfar."

Och två andra böcker i Mitt liv-serien har redan utkommit: Mitt andra liv och nu senast Mitt svarta liv.

måndag 22 oktober 2007

Konstapel katt kräver kakor, Carl Johan De Geer



Här möter vi en lite annorlunda mammakaraktär. Lisas mamma är nämligen deprimerad och orkar inte sköta om vare sig hem eller dotter Lisa. Detta är verkligen en motsats till alla bullbakande mammor som ofta förekommit i barnböcker.

Bu och Bä, Olof och Lena Landström




I böckerna om Bu och Bä möter vi två sällsynt jämlika får. De ror båten tillsammans, ja de gör faktiskt allting tillsammans. Till utseendet är de tvärtom väldigt könsstereotypa. Bu har pojkblå kläder och Bä har röd flickrosett. Den tydliga genusmarkeringen kan här tjäna till att förstärka det faktum att de två fåren i sitt handlande faktiskt är jämlika.

Prinsussan Klura och draken, Tormod Haugen



Kapitelbok som handlar om prinsessor som slåss mot drakar och räddar prinsar, som de sedan inte vill gifta sig med.

Fyra hönor och en tupp av Lena och Olof Landström


"Hönor ska inte tycka! Skrek tuppen. Här tycker jag!" Sen ökar han sin egen matplats bit för bit på hönornas bekostnad. Till slut får hönorna nog de åker på kurs för att lära sig lösa problemet. Roliga talande bilder på en liten men väldigt kaxig tupp.

Låna boken!

Gittan och fårskallarna av Pija Lindenbaum


En härlig berättelse om Gittan som går sin egen väg där vad som helst kan hända. Små svettiga får kan behöva doppas i vattnet och äta plåster och citronläsk. Galna och underbara bilder som ger en extra dimension till texten.
Låna boken!

Sigrid är ett svin av Sara Kadefors


Sigrid hoppar i pölar och kladdar ner sig, inte vill hon tvätta sig och borsta tänderna som de andra tycker att hon ska. I skogen bland svinen får hon svina ner sig hur mycket som helst. Men är det hos dem hon hör hemma? Sara Kadefors har skivit en berättelse om en stark tjej som struntar i vad andra tycker och går sin egen väg. Annika Johansson har gjort de smutsiga bilderna.

Låna boken!

Kritprinsessan, Brigitte Minne



Precis som många små flickor drömmer Emma om att vara prinsessa. En dag ritar hon sin drömprinsessa med krona och fina klänningar och slott och... Plötsligt blir kritprinsessan levande och talar om hur tråkigt hon har på slottet och hur svåra prinsessklänningarna är att cykla i. Hon vill mycket hellre leka på stranden, cykla och ha kort hår som Emma.

En fågeldag, Eva Lindström



I den här boken om en fågelfamilj lagar kvinnan mat och efter att mannen klagat på det får han själv laga middag. Här finns tydliga ansatser till diskussion om vilka roller som egentligen är självklara i vårt samhälle.

Händiga Hanna

I ett nummer av Svensk Bokhandel berättade Titti Knutsson hur det gick till när hon fick idén till böckerna om Händiga Hanna: Titti jobbade som arrangör på Arbetets museum i Norrköping. Där höll hon på med en barnutställning om lådbilar. När hon och kollegorna letade bilmekande sagofigurer som barnen kunde identifiera sig med, hittade de många killar men - surprise, surprise! - inte en enda tjej... I böckerna hittade hon många flickor som odlade, bakade och hjälpte mormor att sälja kola, men inte en enda tjej som skitade ner sig med motorolja, lim eller målarfärg. Och så är ju inte alls verkligheten beskaffad! Enligt Titti är ju Sverige fullt av kvinnor som snickrar, sköter skog och skruvar med motorer. De respekteras av alla som delar deras intresse men betraktas och behandlas tyvärr ofta som särlingar av andra, både i verkligheten och i media. Det var också ute bland all sköns hobbypulare, proffsmekare coh folkraceåkare som hon verkligen fick höra om den fixat-färdigt-glädje som Händiga-Hanna-böckerna är så full av; den glädje som får så många att ägna semestern åt att riva, fixa, bygga och dona.

Hittills har det kommit tre böcker om Händiga Hanna. Hon får hjälpa till att fixa pappas bil, fixa bondgårdens mjölkningsrobot och tilll och med pappas ena knä. Innan det är slut har Hanna i alla böckerna drabbats av fullständig fixat-färdigt-glädje, det som närapå är det härligaste i hela världen...


Händiga Hanna lagar bilen - Titti Knutsson, Lisen Adbåge


Händiga Hanna på bondgården - Titti Knutsson, Lisen Adbåge


Händiga Hanna lagar pappa - Titti Knutsson, Lisen Adbåge

Snurranböckerna, Eva Bergström




I en studie fick en grupp förskolebarn gissa om katten Snurran är en flickkatt eller en pojkkatt. Före läsningen av boken var alla säkra på att Snurran är en flickkatt, men efter läsningen hade de ändrat sig till att gissa att hon är en pojkkatt. Så hårt sitter föreställningarna. En flickkatt som högljutt och ilsket vägrar finna sig i sakernas tillstånd, ja, hon måste nog vara pojke.

Böckerna om Olivia, Ian Falconer




Grisflickan Olivia är påhittig företagsam och gilla att uppträda. Hon prövar och leker med olika roller, både tradidtionellt manliga och kvinnliga. Det ligger i linje med queeerteoretikern Judith Butlers teorier om att kön är performativt, något som skapas genom upprepade handlingar.

Böckerna om Castor, Lars Klinting




Castor är bävern som är lika hemmastadd med synålen som med hammaren. Bakar och mekar med cykeln med samma godmodiga vänlighet. En sann könsöverskridare.

Ömsinta och omvårdande män





Ulf Nilssons böcker om lilla syster kanin och Max Velthuijs grodan-böcker är två exempel som bryter mot könsstereotyperna. Lillasyster kanin vårdas som en mor av sin storebror och Grodan ger prov på omvårdande beteende av traditionellt kvinnligt slag. Han matar nallen, läser sagor på kvällen och pysslar om den på alla sätt.

torsdag 18 oktober 2007

Benny och Malla - det är olika att vara pojkgris och flickgris...














I boken Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola (red. Lena Kåreland) kan man läsa om Benny och Malla, två grisbarn med ganska olika villkor omkring sig. (Låna boken på bibliotek!)

Det handlar om Barbro Lindgrens och Olof Landströms Benny i Nämen Benny och Jamen Benny (och nu senast Nöff nöff Benny) respektive Eva Erikssons Malla i Malla handlar och Malla cyklar.

Det är smågrisar som ger sig ut i världen - fast på mycket olika vis. Benny sticker i första boken hemifrån för att mamma vill tvätta hans lillnöffe, det går han bara inte med på. Malla skall få gå och handla nu när hon har blivit så stor, hon får ett förtroende från sin mormor.

I böckerna om Benny är mamman knappt synlig, hon är upptagen i hemmet och ger Benny stor frihet. För Malla är mormor mycket viktig och ofta närvarande, det är henne Malla relaterar till hela tiden, det är med henne hon samtalar.

Just den språkliga interaktionen skiljer sig mycket åt i böckerna. Bennys mamma är fåordig; "Nämen Benny!"

En enda gång ser man en tår i Bennys öga, när han mobbas av de tre balla grisarna i Jamen Benny. För Malla är det naturligt att gråta och bli tröstad.

På sina eskapader träffar Benny inga kvinnliga gestalter, en "fru" nämns bara en gång (i Nämen Benny), hon finns i ett hem (där kvinnor hör hemma) och vill inte att Benny flyttar in där. Malla rör sig främst i kvinnliga sfärer i sina böcker: hon träffar den manliga körskolläraren i Malla cyklar, då är han en manlig kontrast till mormor och Malla, men i Malla handlar vimlar det av tanter i affären, med kvinnliga accessoarer som hårband, handväskor och papiljotter och på kondiset sitter en dam med en hatt och fikar.

De här bilderböckerna visar vidare att pojkars aktionsradie är betydligt större än flickors. Benny rör sig snabbt och långt borta (lösare tyglar) medan Malla går dit hon är tillsagd och hon går stillsamt, nästan trippar fram.

Böckerna visar subtilt hur könsidentiteten byggs upp, hur genusreproduktionen kan ske. Benny vill inte göra det som hans mamma ber honom. Det skall vara på hans villkor. Alltmedan Malla är relationsinriktad och identifierar sig med mormor. Benny ger sig själv sina uppdrag, medan Malla tilldelas sina. Lena Kåreland avslutar kapitlet om Malla och Benny: "Malla skapar sig till ett kvinnligt anpassligt objekt, Benny till ett manligt självständigt subjekt."

Så blev jag till av Katerina Janouch


En upplysande bok om hur man blir till. Var var man kanske innan man föddes? Bli kär- vad är det? Vad är det som händer under täcket? Vad händer i magen så där fruktansvärt långsamt när man väntar på ett syskon?


Här har man tänkt på att göra flickan till fotbollstjej, medan den lille killen målar. Då är det konstigt att man avbildar nakna bebisar där pojkarna har snoppar och flickorna har - ingenting! Någonting att diskutera med barnen! Vad har flickor egentligen och varför är det inte med på bild?


Johannabarnet av Victoria Hammar


Jesusbarnet vet alla vem det är, men vem är Johannabarnet? Hon har också en pappa som är snickare och tre vise män bär fram gåvor till henne när hon är nyfödd, under den lysande Stjärnan på himlen. Hon ger alla som vill ha mat korv med ketchup, lagar de som behöver helas och går på vattnet. "Bara fötterna blir blöta."

Hon är en stark liten flicka som går sin egen väg, som klarar allt för att hon inte ser några hinder på just sin egen väg. En bra förebild. Som Jesus.


Fantastiska bilder av Joanna Rubin Dranger!


Ingen får veta av Maria Herngren

Kapitelbok om Johan som snart fyller sju. Fungerar fint på förskolan.

"Sluta genast. Varför kan ni inte låta flickorna vara ifred?" Mia drog med sig honom bort till bollrummet. "Här har ni ett mycket större rum som ni kan härja i." Så säjer personalen på fritids till Johan när han vill gå in i dockvrån för att leka med barbies. Johan vet att det är tabu för killar att leka med dockor och vågar inte säga att det är barbies han allra högst önskar sig i födelsedagspresent. Inte ens till sin morbror Nisse. För han har också förväntningar på att Johan inte vill ha några "fjantiga tjejleksaker".

Men mamma förstår. Hon berättar att både Nisse och Johans egna kompisar, som har småsystrar, har möjlighet att prova att leka med dockor, medan Johan ju bara har en lillebror. I födelsedagspresent får han inte bara en barbie, utan också en barbiekille! Och det blir ett perfekt kalas till slut, efter de vuxnas ingripande, där både pojkarna och flickorna leker med Johans dockor - och med hans boxningshandskar!

Nästa år önskar sig Johan en bebis till sitt barbiepar, och ett dockskåp - och en verktygslåda. Om att man kan väl få vara både och eller inget alls, varför skall det vara bestämt vad man får leka om man är född till kille respektive tjej? En bra högläsningsbok som kan starta nyttiga diskussioner på förskolan och i livet!

Låna boken på biblioteket!

tisdag 16 oktober 2007

Riddaren utan namn av Cornelia Funke


En riktig "mönsterbok" om en flicka som tar sitt liv i egna händer och inte låter någon man styra över henne. Hon är prinsessan som inte får tränas till riddare som sina bröder, de gör narr av henne för att hon är så svag och ynklig. Hon tränar då i hemlighet på nätterna och överträffar dem snart i både styrka och list. När hon blir stor och skall giftas bort är det den som vinner en tornering som skall få hennes hand. Hon klär sin kammarjungfru i slöja och ställer själv upp, maskerad, som riddaren utan namn. Hon vinner såklart och kan själv välja sin blivande man!


Moa och Pelle - en kärlekshistoria av Kerstin Johansson i Backe


Kapitelbok om Moa och Pelle som precis börjar skolan. De har varit superbästisar i hela sitt liv. Kan killar och tjejer vara kompisar? När Moa blir utanför i klassen är Pelle inte modig nog att stå upp för sin vän. Egentligen är han ju kär i henne, men hur skall man våga visa vad man tycker om någon, att man tycker om någon?


En väldigt fin bok som ställer svåra frågor.